SI-leden: varför den gör ont och hur du tränar den

En molande, ensidig smärta längst ner i ryggen eller upptill i skinkan. Det gör ont att sitta länge, att gå en längre bit, att vända dig i sängen. Känner du igen dig kan SI-leden vara inblandad.

SI-leden pekas ut som smärtkälla hos ungefär 15 till 25 procent av alla med långvarig smärta i nedre delen av ryggen [1]. Det är också ett område där det cirkulerar många myter: att leden har hoppat ur läge, att den har låst sig, att den behöver tryckas tillbaka på plats.

Vi tar det i samma ordning som i vår kurs Rygg Hjälpen: först förståelse, sedan belastning.

Vad är SI-leden och vad gör den?

SI-leden, eller sakroiliakaleden, sitter baktill i bäckenet och förbinder korsbenet (sacrum) med höftbenen (ilium). Du har två av dem, en på var sida om ryggraden, och du kan ofta känna dem som två gropar strax ovanför skinkorna.

Trots namnet beter den sig inte som höftleden eller axelleden. Uppgiften är att överföra last mellan ryggraden och benen och dämpa de krafter som uppstår när du går, springer och lyfter [3].

Stabiliteten kommer från två håll. Dels är ledytorna ojämna och grova och passar in i varandra. Dels spänns leden ihop av några av kroppens kraftigaste ledband och av musklerna runt om, bland annat sätesmusklerna och de djupa bukmusklerna [3].

Kan SI-leden gå ur led eller låsa sig?

Det här är den vanligaste föreställningen om SI-leden, och den håller inte. Rörelsen i leden är mycket liten. En systematisk genomgång av tredimensionella mätningar sammanfattade den som enstaka grader av rotation och några få millimeters glidning [2]. Det är ingen led som glider ur läge och behöver skjutas tillbaka.

Samma genomgång drog en andra slutsats: just eftersom rörelsen är så liten har manuella rörelse- och palpationstester begränsat värde. En människohand kan inte mäta skillnader på den nivån på ett tillförlitligt sätt [2].

Att det knakar när någon manipulerar ryggen eller bäckenet betyder alltså inte att ett ben har flyttat sig tillbaka på plats. Känslan av att något sitter snett eller är låst är verklig som känsla, men den beskriver irritation och ömhet i området, inte ett ben ur läge.

Varför får du ont i SI-leden?

Smärtan kommer oftare av att leden och vävnaderna runt den har blivit irriterade och känsliga än av en skada du kan se. Det här ökar risken:

• Graviditet och tiden efter förlossningen. Hormonella förändringar gör ledbanden mjukare och bäckenet rörligare. Smärta i bäckenet under graviditeten är vanligt och går oftast över efter förlossningen [9].
• Svaga eller dåligt samordnade muskler runt bäckenet. När sätesmusklerna och bålens muskler inte drar sitt lass hamnar mer av belastningen på ledbanden [3].
• Trauma. Ett fall rakt ner på skinkan eller en trafikolycka kan irritera de strukturer som håller leden på plats [4].
• Upprepad enformig belastning. Mycket löpning eller annan monoton belastning kan ge besvär i området [4].
• Tidigare ryggkirurgi. Efter en steloperation i ländryggen ökar belastningen på SI-lederna när rörligheten i ryggen minskar [4].

Var känns smärtan från SI-leden?

Oftast ensidigt, längst ner i ryggen eller upptill i skinkan. Därifrån kan den stråla mot bakre delen av låret, mot ljumsken eller mot höften. Utbredningen varierar dock kraftigt mellan personer, och smärtan kan kännas ner i hela benet [4].

Just därför är smärtans utbredning ingen säker vägvisare. Att det strålar ner i benet behöver inte betyda att en nerv är i kläm, och att det stannar i skinkan bevisar inte att det kommer från SI-leden.

Kan en röntgen eller magnetkamera visa att det är SI-leden?

Kort svar: inte på egen hand. Det finns inget enskilt fynd i sjukdomshistorien, i undersökningen på britsen eller på bild som ensamt ställer diagnosen smärta från SI-leden [1][4].

Bildfynd i området är dessutom vanliga hos människor som inte har ont. I en studie granskade tre tränade bedömare magnetkamerabilder av SI-lederna hos 172 personer. Bland de 47 deltagarna utan ryggbesvär uppfyllde 11, alltså nästan var fjärde, kriterierna för sakroiliit, det vill säga inflammation i leden. Liknande fynd förekom hos löpare och hos kvinnor strax efter förlossningen [5].

De mest uttalade förändringarna fanns däremot nästan bara hos patienter med inflammatorisk ryggsjukdom [5]. Ett fynd på bild ska alltså tolkas ihop med hur du mår, inte i stället för det.

Vad gör vården i stället? Den använder en samling smärtprovokationstester, där området belastas i olika riktningar. Ett enskilt test säger lite. Ger tre eller fler av testerna smärta blir SI-leden tillräckligt trolig för att gå vidare i utredningen [4].

Hjälper träning mot ont i SI-leden?

Ja, och träning är förstahandsvalet. En systematisk översikt av fysioterapeutiska behandlingar vid SI-ledsbesvär fann att de minskade smärta och funktionsnedsättning. Författarna påpekade samtidigt att studierna var få och av låg till medelhög kvalitet [6]. Underlaget är alltså lovande snarare än starkt.

Tydligast stöd finns vid bäckensmärta efter graviditet. I en randomiserad studie fick 81 kvinnor med bäckensmärta efter förlossningen antingen fysioterapi med specifika stabiliserande övningar eller individanpassad fysioterapi utan dem. Gruppen med stabiliserande övningar hade lägre smärta, mindre funktionsnedsättning och högre livskvalitet både direkt efter behandlingen och ett år efter förlossningen [7].

Så här ser upplägget ut i praktiken:

1. Börja med kontroll. Lär kroppen hitta och hålla ett stabilt bäcken i enkla lägen, liggande och på alla fyra, innan du lägger på vikt.
2. Bygg sätesstyrka. Den stora och den mellersta sätesmuskeln hör till dem som spänner ihop bäckenringen. Är de svaga får ledbanden ta mer av lasten [3].
3. Öka lasten stegvis. Från höftlyft och korta utfall vidare mot längre steg, enbensarbete och till slut det du vill kunna göra igen.

Två saker betyder mer än valet av övningar: att du börjar på en nivå du klarar, och att du håller i gång vecka efter vecka. Smärta som stiger något under passet och har lagt sig igen nästa morgon är inget stopptecken.

När ska du söka vård?

De flesta besvär från bäckenet och korsryggen är ofarliga och ger med sig. Kontakta vården direkt om du har något av följande:

• domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen, eller om du inte känner när du är kissnödig eller kissar på dig [8]
• tilltagande svaghet, domningar eller stickningar i ett eller båda benen [8]
• feber, känsla av att vara ordentligt sjuk, ofrivillig viktnedgång eller smärta som också finns på natten och inte lindras av vila [8]
• smärta som kom plötsligt efter ett fall eller en olycka, eller ryggsmärta när du har känd benskörhet [8]
• kraftig smärta i bäckenet under graviditeten som gör att du inte klarar vardagen. Berätta då om smärtan för din barnmorska, och ta kontakt med en fysioterapeut om du fortfarande har ont tre månader efter förlossningen [9]
• stelhet i rygg och bäcken som är värst på morgonen och håller i sig en halvtimme eller mer, smärta på natten som lättar när du reser dig och rör dig, och besvär som började i unga år. Det kan tala för en inflammatorisk ryggsjukdom som axial spondylartrit, som oftast börjar före 40 års ålder [10]

Kontakta också en vårdcentral om värken inte har gett med sig inom två till tre veckor. Det gäller särskilt om du är över 55 år [8].

Läs även: vad du gör när ländryggen värker och hur du skiljer SI-smärta från ischias.

Hur går du vidare?

Bilden av en led som hoppar i och ur läge gör mer skada än nytta. Den gör dig försiktig, och försiktighet gör området svagare än det var. SI-leden sitter där den ska. Det som behöver ändras är hur mycket last bäckenet tål.

Vill du ha ett färdigt upplägg i stället för att gissa dig fram är Rygg Hjälpen gjord för det. Kursen börjar med kontroll i bålen och bäckenet, går stegvis vidare mot starkare säte och rygg, och består av övningar du klarar hemma.