Migrän: symtom, utlösande faktorer och behandling

Ljuset från fönstret skär i ögonen. Kylskåpets surr låter som hammarslag. Det enda du vill är ett mörkt rum, tystnad och att få vara i fred tills det ger sig.

Migrän är inte en svårare version av vanlig huvudvärk. Det är en neurologisk sjukdom, och i internationella översikter räknas den till de neurologiska tillstånd som orsakar mest funktionsnedsättning [3]. Enligt 1177 är migrän den näst vanligaste formen av huvudvärk, och de flesta som har den får ett till tre anfall i månaden [1].

Vi är fysioterapeuter, inte din läkare. Migrän utreds, diagnostiseras och behandlas med läkemedel inom vården, och den här texten ersätter ingenting av det. Vi kan förklara vad som händer under ett anfall, hur migrän skiljer sig från spänningshuvudvärk och cervikogen huvudvärk, och vad forskningen säger om det du kan påverka själv vid sidan av behandlingen.

Vad är migrän egentligen?

Migrän är en störning i hjärnans egen reglering, med en ärftlig benägenhet i botten. De flesta som får migrän har en nära släkting med samma sjukdom [1]. Hjärnan hos en person med migrän reagerar kraftigare på förändringar i den inre miljön: sömn, måltider, hormonnivåer och stress [4].

Under ett anfall aktiveras det trigeminovaskulära systemet, alltså trigeminusnervens banor ut till hjärnans hinnor och deras blodkärl. Nervändarna frisätter signalämnen, bland dem CGRP (calcitonin gene-related peptide), och smärtsystemet blir känsligare för signaler som annars passerar obemärkt [4].

Den gamla bilden av migrän som enbart en kärlvidgning håller inte. Blodkärlen är inblandade, men de är inte hela förklaringen, och det är en av anledningarna till att behandlingen har förändrats de senaste åren [4].

Migränens fyra faser

Många tänker på migrän som enbart huvudvärk. Anfallet är oftare en process som sträcker sig över flera dygn.

1. Förkänningar. Upp till ett dygn före värken kan du känna trötthet, gäspa mycket, få sockersug, humörsvängningar eller stelhet i nacken [4].
2. Aura. En del av dem som har migrän får neurologiska symtom före eller i början av värken. Vanligast är aura som påverkar synen: sicksackmönster, blinkande ljus eller hål i synfältet. Domningar och svårigheter att få fram ord förekommer också. Varje enskilt aurasymtom varar oftast mellan 5 och 60 minuter, och det byggs upp gradvis i stället för att slå till på en sekund [2].
3. Värkfasen. Smärtan känns ofta i ena sidan av huvudet, är pulserande och förvärras när du rör dig, till exempel när du går i en trappa. Illamående samt ljus- och ljudkänslighet hör till bilden. Obehandlat varar den här fasen 4 till 72 timmar [2].
4. Efterfasen. När värken släpper kan du vara utmattad, disig i huvudet och nästan bakfull i upp till ett dygn [4].

Migrän, spänningshuvudvärk eller cervikogen huvudvärk?

Behandlingen skiljer sig mellan typerna, så det är värt att veta vilken du har. Diagnosen ställs i vården, men i grova drag ser skillnaderna ut så här [2]:

• Migrän: ofta ensidig, pulserande, måttlig till svår. Förvärras av fysisk aktivitet. Illamående och känslighet för ljus och ljud är vanligt. Anfallet stoppar det du håller på med.
• Spänningshuvudvärk: oftast dubbelsidig, tryckande som ett band som sitter för hårt runt huvudet, lätt till måttlig. Förvärras vanligen inte av rörelse och ger sällan illamående.
• Cervikogen huvudvärk: utgår från en störning i halsryggen. Smärtan sitter oftast på samma sida varje gång, kan provoceras av tryck på nackmusklerna eller av rörelser med huvudet, och strålar bakifrån och framåt. Rörligheten i nacken är ofta nedsatt.

Rörelse är en av de tydligaste skiljelinjerna. En promenad lindrar ofta spänningshuvudvärk, medan samma promenad förvärrar ett pågående migränanfall [2].

Samtidigt är det vanligt att en och samma person har mer än en sorts huvudvärk. Nacken hör dessutom ihop med migrän oftare än många tror: en systematisk översikt med metaanalys fann att nacksmärta är mycket vanligt hos personer med migrän [5]. Att nacken är involverad betyder däremot inte att nacken är orsaken, och det steget är lätt att ta för snabbt.

Läs även: så känns och behandlas spänningshuvudvärk, den vanligaste huvudvärken av alla.

Vad utlöser ett migränanfall?

En migränhjärna tycker om regelbundenhet. De vanligaste utlösande faktorerna handlar om förändringar i kroppens inre balans [1][4]:

• Stress, och särskilt när stressen släpper. Anfallet kommer på fredagskvällen i stället för under arbetsveckan.
• Sömn. För lite sömn, för mycket sömn eller ojämna tider. Systematiska översikter visar ett tydligt samband mellan migrän och sömnstörningar, och sambandet verkar gå i båda riktningarna: dålig sömn utlöser anfall, och anfall stör sömnen [7].
• Måltider. Att hoppa över mat och låta blodsockret svänga. Enskilda livsmedel som rödvin och lagrad ost nämns ofta, men vilken betydelse de har varierar från person till person. Alkohol hör till de utlösande faktorer som 1177 räknar upp [1].
• Hormoner. Ett fall i östrogennivån kring menstruationen är en vanlig utlösande faktor, och hormonella preventivmedel kan påverka anfallen [1].
• Hård träning. Ovanligt intensiv ansträngning kan i sig utlösa ett anfall hos en del [1]. Det är ett skäl att öka belastningen stegvis i stället för att börja med maxinsatser, inte ett skäl att avstå från träning.

Att skriva huvudvärksdagbok i några månader, med sömn, måltider, menstruation och anfall i samma kolumn, är ett av de mest konkreta stegen du kan ta själv. Efter en tid börjar mönstren synas [1].

När ska du söka vård?

Det mesta i den här texten handlar om migrän som redan är utredd. Huvudvärk som är ny, annorlunda eller plötslig behöver däremot bedömas av vården. Sök vård direkt, på akutmottagning eller jourmottagning, om du har [1][10]:

• huvudvärk som kommer plötsligt och är mycket intensiv, som en explosion i huvudet och värst redan inom någon minut
• huvudvärk tillsammans med feber och stel nacke, och du känner dig sjuk
• huvudvärk med svaghet, förlorad känsel, talsvårigheter, synbortfall eller ryckningar, särskilt om symtomen inte går över
• huvudvärk efter ett slag mot huvudet, i synnerhet om du känner dig slö eller omtöcknad
• huvudvärk som kommer när du krystar, hostar eller lägger dig ner

Kontakta vårdcentralen, utan att det är akut, om du känner igen något av det här [1][10]:

• ditt första migränliknande anfall kommer efter 50 års ålder, eller så har du en känd cancersjukdom och får ny huvudvärk
• huvudvärken känns annorlunda än den du är van vid, eller har ändrat mönster
• du använder läkemedel mot huvudvärk flera dagar i veckan. Anfallsläkemedel bör användas högst nio dagar i månaden, eftersom tätare användning kan ge huvudvärk fler dagar i stället för färre. Det kallas läkemedelsutlöst huvudvärk och är en av de vanligaste anledningarna till att en migrän blir kronisk [1]
• ditt första migränanfall varar längre än tre dygn, eller så håller aurasymtomen på ovanligt länge [1]
• du tror att du har migrän men aldrig har fått den utredd, eller så hjälper inte de läkemedel du har [1]

Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning [1].

Hur behandlas migrän?

Migrän går inte att bota, men den går att hålla i schack. Behandlingen har tre delar, och de två första hör till läkaren.

1. Akutbehandling: att bryta anfallet

Anfallsläkemedel fungerar bäst tidigt, när värken just har börjat. Vid lättare besvär räcker ofta receptfria smärtstillande läkemedel i tillräckligt hög dos, vid behov tillsammans med något mot illamående. Räcker inte det, finns receptbelagda alternativ, bland dem triptaner, som är utvecklade särskilt för migrän [1][3].

Vilket läkemedel, vilken dos och när i anfallet du ska ta det är en fråga för din läkare eller farmaceut, inte för en träningsblogg. Men taket är värt att komma ihåg: högst nio dagar i månaden [1].

2. Förebyggande läkemedel

Om anfallen är många eller mycket svåra kan förebyggande behandling bli aktuell. Till de äldre alternativen hör betablockerare, kandesartan och amitriptylin, alla ursprungligen framtagna för något annat men med effekt på anfallsfrekvensen.

Sedan några år finns också antikroppar mot CGRP eller mot dess receptor, en läkemedelsgrupp som togs fram just för migränprofylax och som ges som injektion [3][4]. Vem som är lämplig för vilken behandling bedömer vården. Om anfallen styr din vardag är det rimligt att boka tid och fråga: utbudet ser annorlunda ut i dag än för tio år sedan.

3. Levnadsvanor, träning och avslappning

Den här delen kan du påverka själv, och den ligger närmast vårt eget arbete med rörelse.

• Regelbundenhet. Jämna sovtider och regelbundna måltider ger migränhjärnan färre förändringar att reagera på [1][7].
• Konditionsträning. En systematisk översikt med metaanalys av aerob träning vid migrän fann att träningen minskade antalet migrändagar samt anfallens längd och smärtintensitet [6]. Rask promenad, cykling eller simning tre till fyra gånger i veckan är en rimlig utgångspunkt, med ökning steg för steg.
• Avslappning och stresshantering. En systematisk översikt med metaanalys av beteendeinriktad behandling vid migrän fann att kognitiv beteendeterapi, avslappningsträning och mindfulnessbaserade metoder var för sig kan minska antalet anfall, men evidensstyrkan bedömdes som låg [8]. Det är alltså värt att prova, inte något att byta ut läkemedel mot.
• Akupunktur. Cochranes översikt av akupunktur i förebyggande syfte vid episodisk migrän fann en måttlig minskning av huvudvärksfrekvensen jämfört med ingen akupunktur. Jämfört med skenakupunktur var effekten statistiskt säkerställd men liten [9].

Vad kan rörelse göra, och vad kan den inte?

Eftersom vi är en träningstjänst och inte en vårdgivare vill vi vara tydliga med var gränserna går.

• Rimligt stöd i forskningen: regelbunden aerob träning som förebyggande vid migrän [6], sömn och en jämn dygnsrytm [7], avslappning och stresshantering som en del av en helhet [8], samt akupunktur som ett alternativ för den som vill prova [9].
• Hypotes, inte slutsats: att behandling av nacke och skuldror eller andningsövningar skulle minska antalet migränanfall. Nacksmärta är vanligt vid migrän [5], och många känner tydligt att nacken är inblandad, men att en muskel ömmer visar inte att den utlöser anfallen. Här saknas det starka underlaget, och den som säger något annat går längre än forskningen.
• Läkarens bord: diagnosen, utredningen, akutläkemedlen, den förebyggande läkemedelsbehandlingen inklusive CGRP-antikroppar, och all bedömning av huvudvärk som är ny eller har ändrat karaktär [1][3].

Rörlighetsträning, nackträning och andningsövningar botar inte migrän och ska inte ersätta den behandling du har fått av vården. De kan sänka den samlade belastningen på ett nervsystem som redan är känsligt och göra dagarna mellan anfallen bättre. Om en del av dina anfall utlöses av stress och dålig sömn är det där din marginal finns.

Sammanfattning

1. Migrän är en neurologisk sjukdom med ärftlig grund, inte en fråga om att vara känslig [1][4].
2. Lär känna dina egna utlösande faktorer: sömn, stress, måltider, hormoner och plötsligt hård ansträngning [1][7].
3. Ta anfallsläkemedlet tidigt och i tillräcklig dos, men håll dig under nio dagar i månaden [1].
4. Om anfallen styr din vardag: boka tid och fråga om förebyggande behandling [3].
5. Konditionsträning, jämn sömn och avslappning är det du själv lägger till vid sidan av behandlingen, inte i stället för den [6][7][8].

Läs även: cervikogen huvudvärk, som ofta förväxlas med migrän.

Vill du sänka belastningen på nervsystemet?

Känner du igen dig i att anfallen kommer när stressen släpper, eller att sömnen och spänningen i nacke och skuldror avgör hur veckan blir, så är det den delen du kan arbeta med själv.

Vår kurs Avlasta Ditt Nervsystem är gjord för precis det: andning, avslappning och lugna rörelser som sänker den samlade belastningen, i en form du klarar hemma. Den är inte en behandling mot migrän och ersätter inte din läkare.